___________________
Idag mina vänner är det dagen då ännu en liten parvel i nygren klanen skall komma ut till denna värld! Stefan och Johanna ska på igångsättning idag! ÄNTLIGEN! Vilken tid återstår att se. Vi var förbi där idag för att kolla hur det var med dom och umgås litegranna.Tycker synd om dom, det är så psykiskt jobbigt att gå runt o veta att man ska bli igångsatt, men inte vilken tid! Man går bara runt och väntar, minuterna blir till timmar. I huvudet snurrar inget annat än just det, att man skall till sjukan någongång för att börja förlosningen. I detta läge önskar man att det fanns en annan utväg för barnet än den naturliga vägen, typ att någon annan kan ta över förlossningen så att man kan ta banet när det är klart, att ungen kan vandra ut genom någonstans än just där.. Nu kan man inte förtränga att man ska genomgå en förlossning längre. This is it! Men sen när detta lilla "farthinder" är ur vägen är den som man har väntat på i 9 månader äntligen här! Man kommer gå igenom känslor man inte visste att man kännde. Kärleken som känns när man ser på barnet för första gången är den underbaraste känslan som finns. Det är det som gör allting värt det! Åh, det är så mysigt! Jag är så glad för dom!! :) jag kunde börja gråta bara sådär efte allt bara för att jag var å lycklig. Braa jag tittade på Neo så kunde jag börja gråta, kunde inte förstå att denna lilla varelse är någon som jag får behålla för livet. Ibland känndes det som att jag bara hade lånat honom och när det var dags att lämna sjukan skulle jag lämna tilbaka honom ( hahaha ), det var så overkligt!
Just nu så har jag lust att campa utanför Huddinge Sjukhus! Haha
Jag ska avsluta med en lyckospark samt en lyckokram till dom blivande föräldrarna!!
Idag mina vänner är det dagen då ännu en liten parvel i nygren klanen skall komma ut till denna värld! Stefan och Johanna ska på igångsättning idag! ÄNTLIGEN! Vilken tid återstår att se. Vi var förbi där idag för att kolla hur det var med dom och umgås litegranna.Tycker synd om dom, det är så psykiskt jobbigt att gå runt o veta att man ska bli igångsatt, men inte vilken tid! Man går bara runt och väntar, minuterna blir till timmar. I huvudet snurrar inget annat än just det, att man skall till sjukan någongång för att börja förlosningen. I detta läge önskar man att det fanns en annan utväg för barnet än den naturliga vägen, typ att någon annan kan ta över förlossningen så att man kan ta banet när det är klart, att ungen kan vandra ut genom någonstans än just där.. Nu kan man inte förtränga att man ska genomgå en förlossning längre. This is it! Men sen när detta lilla "farthinder" är ur vägen är den som man har väntat på i 9 månader äntligen här! Man kommer gå igenom känslor man inte visste att man kännde. Kärleken som känns när man ser på barnet för första gången är den underbaraste känslan som finns. Det är det som gör allting värt det! Åh, det är så mysigt! Jag är så glad för dom!! :) jag kunde börja gråta bara sådär efte allt bara för att jag var å lycklig. Braa jag tittade på Neo så kunde jag börja gråta, kunde inte förstå att denna lilla varelse är någon som jag får behålla för livet. Ibland känndes det som att jag bara hade lånat honom och när det var dags att lämna sjukan skulle jag lämna tilbaka honom ( hahaha ), det var så overkligt!
Just nu så har jag lust att campa utanför Huddinge Sjukhus! Haha
Jag ska avsluta med en lyckospark samt en lyckokram till dom blivande föräldrarna!!
1 kommentar:
Hej vännen... har helt missat att dom ska ha barn, va hemsk jag känner mig =/ du måste hälsa och gratulera dom så mycket från mig...
Skicka en kommentar